Segregationsproblemet

Så här dags på året brukar det vara läge för våra riksdagsmän och -kvinnor att lämna in sina motioner. Vem som helst får motionera om vad som helst, och det gör de gärna också. De allra flesta motioner brukar röstas ner och slängas i det runda arkivet relativt obemärkt, men just idag valde Göteborgsposten att odödliggöra en av dem genom att skriva om den.

Veronica Palm, en sosse från Stockholm, motionerar angående den tilltagande segregationen i Sverige. Hon har valt ut en specifik grupp i samhället som hon använder som exempel, och hon beskriver en verklighet av isolation i särskilda bostadsområden, totalt utanförskap och slentrianmässig kriminalitet. Hon har "sett medierna rulla fram det ena mer iögonfallande exemplet efter det andra på brottslighet" inom denna folkgrupp, och hon menar att det kan finnas ett stort mörkertal eftersom gruppen ifråga är så segregerad.

Hon fruktar att det t.o.m. kan vara så att det existerar och frodas en brottslig kultur inom denna befolkningsgrupp - bland annat ska en representant för gruppen, en 57-årig man med en till det yttre respektabel position i samhället ha uttalat att brottsligheten "inte är ovanlig" och att han känner "flera som gör så". Palm skriver att "detta förstärker bilden av att brottsligheten kommer in i subkulturer som en följd av segregation och är ännu ett tydligt uttryck för denna folkgrupps brist på integration i samhället".

Hon föreslår bland annat en riktad upplysningskampanj för att informera om "hur Sverige fungerar och vilka lagar vi har att rätta oss efter".

Vilka talar hon om? Kosovoalbanerna, assyrierna eller somalierna? Nej då, hon talar om Sveriges verkliga problembarn. Hon syftar på överklassen i Östermalm, Danderyd, Örgryte och Hovås. TV-licensskolk, utnyttjande av underbetald svart arbetskraft, skattefiffel och bulvanaffärer - och det vi känner till är förmodligen bara toppen av ett isberg.

Jag vet i alla fall att jag aldrig skulle våga promenera genom Örgryte efter mörkrets inbrott. De där människorna är kriminella ju!

Jag är inte stoltare än att jag kan applådera en sosse.