Det är spännande att leva i dessa tider. Förr i tiden var vädret något man pratade om när man inte hade något att säga, men idag är det vädret som är samtalsämnet. Stormar och orkaner, översvämningar som spolar bort hela vägar, och plusgrader när det borde vara vinter. Vad är det som håller på att hända, och kan man göra något åt det?
Klimathotet är verkligt, det verkar inte råda så många tvivel om den saken. Till och med FN har konstaterat att temperaturhöjningen de senaste decennierna inte är naturlig, utan beror på mänsklig aktivitet, alltså framför allt utsläpp av växthusgaser. Om man bortser från massmedias tendens att hysteriskt blåsa upp alla frågor av det här slaget till Domedagen och världens undergång, så kvarstår risken att vi går mot en tid av ännu knepigare väder, fler naturkatastrofer, osäkrare livsmedelsproduktion och svält och massdöd på olika ställen på jorden. Om ingenting görs, vill säga.
Eftersom det borgerliga tänkandet är paradigm idag, så försöker man på alla håll och kanter att individualisera frågan så mycket som möjligt. Det handlar om dig, lilla medborgare, det är du som hotar jorden och du som skall rädda den. Göteborgsposten gick runt på stan och frågade folk vad de personligen hade gjort eller kunde göra åt klimathotet, och i affärerna kan vi välja att köpa varor som är miljövänligare, men också lite dyrare. Hur mycket är du beredd att pröjsa av din snåla lön för att göra jorden till en trevlig plats för dina barn och barnbarn?
Inget fel på personligt ansvarstagande, naturligtvis, men jag tror inte att vi räddar jorden genom att köpa bruna kaffefilter istället för vita eller sänka effekten på kylskåpet en smula. Det skadar inte, men det räcker inte heller. Det är betydligt större krafter i rörelse här, och det är helt andra personer som måste få frågan vad de tänker göra för att avvärja klimathotet. Jag tänker då på våra makthavare, de som styr över oss - både den politiska elit som vi valt, och den ekonomiska elit som sitter på makt som den ärvt eller roffat åt sig. Jag har några frågor till dem.
- Tänker ni sluta ödelägga alla storstadstorg här i landet och sluta flytta banker, affärer och butiker till stora köpcentra som man bara kan åka till med bil?
- Tänker ni sluta hålla gigantiska rullande lager i er industriproduktion och jaga billigaste underleverantören hela tiden, så att en enkel pryl som en dator eller en cykel i delar varit härs och tvärs över halva jordklotet med lastbil, båt eller flyg innan den till slut kan monteras?
- Tänker ni sluta kränga tunga, bränsleslukande och trafikfarliga stadsjeepar istället för vanliga bilar, och tänker ni ta matchen med oljebolagen och satsa på allvar på alternativa bränslen istället för den urgamla och miljöfarliga bensinmotorn?
- Tänker ni sluta behandla rätten att släppa ut växthusgaser som en handelsvara som kan köpas och säljas, så att rika länder och företag kan köpa sig fria från sänkta utsläpp för en skitsumma medan fattiga länder aldrig får en chans att utvecklas?
- Tänker ni sluta ge ert passiva eller aktiva stöd till ett USA som är villigt att mörda tiotusentals människor på andra sidan jordklotet för att säkra sin tillgång till billig olja, så att deras oljebolag kan fortsätta tjäna miljarder, och deras medelklass, de enda i landet som fortfarande orkar rösta, inte ska behöva lägga om sin livsstil?
Du som tillhör det lilla privilegierade fåtal som styr vårt land och vår värld: vad tänker du göra för att rädda oss från klimathotet? Hur många av dina miljoner eller miljarder är du villig att offra för att ge mänskligheten en drägligare framtid?
Märk väl: när orkanen kommer är det ingen skillnad på fattig och rik.
14 februari 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
"Märk väl: när orkanen kommer är det ingen skillnad på fattig och rik."
I beg to differ. Det var liksom inte familjen Ewing som tillbringade dagar på en Superdome i New Orleans. De rika kan alltid ta sig till higher ground när vattnet börjar stiga. Frågan är bara vem som ska göda dem när resten av oss har drunknat? Det kanske är ett argument som biter bättre. ;)
Du har såklart en punkt.
Fast när Per blåste in över västkusten härom veckan så var det vi som bodde i höghus som drabbades minst, medan alla trädgårdsmöbler i Örgryte och Hovås blåste väck, så nog finns det LITE rättvisa i världen ändå... ;)
Det är det som kallas "poetisk rättvisa" tror jag. :)
Skicka en kommentar